Pneumatisk post
En fascinerande teknologi som fortfarande används än idag inom stora företag, sjukhus etc för snabb transport av prover, internpost mm.
Ett system av tuber där man skickar "patroner" med innehåll till den andra änden med hjälp av tryckluft.
Uppfinningen gjorde i England 1799 och London var först ut 1854. Många stora städer följde efter i Europa, Nord & Sydamerika. Handläggningstiden för stora samhällsförändringar var inte så lång på den tiden!
Berlin var först i Tyskland (1856) och systemet var i drift ända till 1976 i Östberlin (DDR)! System fanns även i München och Hamburg.
Det handlade helt enkelt om expressleverans av post i stora städer. Patronen med breven laddades och några minuter senare kom patronen fram i andra änden av stan. Systemen utvecklades kontinuerligt - patronernas form på huvudet avgjorde slutdestinationen. Växlar kunde känna av detta och skickade patronen åt rätt håll vid växelstationer.
Varför slutade man med pneumatisk post? Flera skäl förutom krig och sönderbombade system. Ett huvudskäl var ekonomin för underhåll och de stora städernas behov av att gräva tunnlar och bygga tunnelbanesystem - rören var i vägen!
Man såg flera andra områden för pneumatiska system - persontransport t.ex. Tänk dig - du sätter dig i en kapsel på Arlanda och en kvart senare kliver du av i Uppsala!
I Berlin användes delar av systemet för färdigmatstransport ett tag.
Postalt förekommer helsaker avsedda för rörpost i Tyskland. Italien var det enda landet som gav ut speciella frimärken för ändamålet.
De första testerna i London 1861
Helsak 1893, stämpeln visar slutdestinationen, Berlin
Postpersonal i New York
Helsak avsedd för rörpost
En italiensk serie för Pneumatiskt porto gavs ut 1913.
Där kom posten!
Fransk helsak, Paris.
Sovjet blockerade systemet till väst-berlin. Man satt själva på "huvudväxeln" (centrala posthuset) för systemet så väst-berlin byggde ett eget. Systemen var i drift till 70-talet, dock inte för allmänhetens postkorrespondens.